Diagnos i geometri.

På min VFU-plats genomförde jag en enkel diagnos för att kunna kartlägga elevernas kunskaper. För min del diagnosen är inte den nödvändigaste verktyg för att reda på vad eleverna kan. Intervju ger mycket mer information. Under diskussion eleverna använder de olika begrepp och förknippar det till vardagspråket (finner egen begreppsbild) och letar efter konkretisering i omvärlden. Om eleverna misstolkar begrepp, så man kan rätta och bygga upp förståelse av termer och definitioner. //Barbara

Tangram

I min undervisningssekvens arbetade jag med geometriska figurer och lägesbeskrivningar. På ett A4 hade jag klistrat rektanglar, cirklar och trianglar så att de bildade en ny figur. Barnen fick sitta två och två, en elev fick en sammansatt figur som hon sen skulle beskriva. Den andra skulle ta rätt geometrisk figur och placera ut dem enligt den förstes instruktioner.

I början av VFU-perioden hade jag för avsikt att prova något med IKT, men prioriterade geometri-uppgiften och hann inte med detta. Ett undervisningstillfälle vid datorn skulle ge ytterligare djup och insikt om geometriska figurer. Om de arbetade två och två skulle de uppmuntras att kommunicera och sätta ord på det de ser.

För att utveckla barns förståelse för geometriska begrepp finns många olika sorters laborativa material. 

Tangram är ett traditionellt kinesiskt pussel där eleverna kan utforska och upptäcka samband mellan olika geometriska former. Ett tangrampussel är en kvadrat delad i sju delar som man kan pussla samman till olika figurer. Eleven tränar förutom geometriska former även rumsuppfattning och logiskt tänkande. Genom att lägga tangram virtuellt tränar eleven även på att hantera tangentbordet.

På den här sidan - Tangram - kan eleverna få hjälp genom att trycka på ?

När de har lagt rätt får de det bekräftat genom att det lyser grönt och plingar till. 

Geometritest!

Min VFU-praktik genomfördes i en klass i årskurs tre. Eleverna var tidigare bekanta med de geometriska formerna kvadrat, rektangel och cirkel, samt hade vid ett par tillfällen tagit upp begreppet omkrets. Utifrån elevernas kunskaper konstruerade jag ett geometritest med hjälp av geogebra, där jag valde att inrikta mitt test på att undersöka elevernas kunskaper om fyrhörning, kvadrat och omkrets. Testet ger en uppfattning hur mycket kunskap eleverna har inom området, och kan ses som ett underlag för hur man kan arbeta vidare med innehållet. //Ellinore

IKT uppgift av Maneka

Hej!
Här är ett skärmklipp från den Geogebra uppgift jag genomförde med några elever från min VFU. Vi hade tidigare genomfört ett arbete kring area där de fick räkna ut en figurs area genom att rita av något i klassrummet på cm rutat papper och räkna ihop alla rutor.
 En grupp hade ritat av en blomkruka och fått ihop arean till 140 cm2. Tanken var att de sedan skulle göra egna figurer med samma area och jämföra de olika figurernas omkrets med varandra. Alla grupper hann göra klart detta utom en. Jag tog med mig den gruppen och några fler elever, 4 st allt som allt, och lät dem göra klart uppgiften i Geogebra. Det här var resultatet (ovan).

Jag hade förberett en cirkel och en polygon innan och lagt till mätning av area och omkrets på båda. De fick sedan turas om att sitta framför datorn och arbeta (medan de andra eleverna engagerade sig för fullt också!). De tyckte att det var väldigt roligt att experimentera med figurerna. Först gjorde de dem jättestora och blev fascinerade över hur stor arean blev, sedan gjorde de den så liten de kunde och såg vad som hände då. De kunde tydligt se hur arean och omkretsen var helt olika saker, vilka flera elever tidigare hade haft svårt att förstå.

De hittade en area där omkretsen var 140 cm och tittade speciellt noga på detta, de gjorde figuren större och mindre om och om igen och blev fascinerade över hur omkretsen ändrades och att den inte var densamma som arean. De fick också prova att göra en helt ny figur med samma area, vilket blev en rektangel.
Jag tror att den här övningen gjorde begreppen area och omkrets ännu mer tydliga för eleverna och de flesta verkade ha väldigt roligt under tiden...
God Jul!
Hälsningar Maneka

Kul med geobräde!!

Mina elever fick arbeta med geobrädet som är ett enkelt redskap för att undersöka geometriska former. Geobrädet hjälpte elever att få förståelse för parallella linjer som finns överallt i omvärlden. Formena visar parallella linjer och till och med symmetriska mönster.

//Barbara

Geometriska former

Under den senaste VFU perioden arbetade jag med geometriska former tillsammans med några barn i andra klass. Utifrån barnens tidigare kunskaper inom geometri, valde jag att konstruera en egen uppgift i words där jag ville testa barnens förkunskaper ytterligare. Uppgiften är enkelt uppbyggd, jag har tagit kort på olika former som omger oss i vår vardag. Exempelvis chokladrutor, trafikskyltar och husfasader. Bredvid bilderna får barnen till uppgift att fylla i vilka former de kan urskilja i de olika bilderna.
Tanken med uppgiften är att se hur många geometriska former som barnen är bekanta med samt om de kan använda de geometriska begreppen kopplade till formerna.
Min förhoppning med uppgiften var att den till någon del kan synliggöra geometriska former i vår vardag ytterligare för barnen. Jag ville också att den, genom att barnen skulle skriva de geometriska begreppen bredvid bilderna, skulle få barnen att bekanta sig med ett geometriskt och matematiskt språk.

Geogebraövning: skala

Vi har idag fått undersöka GeoGebra och har lärt oss att se möjligheterna med programmet. Vi i gruppen tycker det är en fördel att man kan se bilder när man arbetar med skala. Kopplingen mellan det konkreta och det abstrakta blir på så sätt mer tydligt. Vi har sett att det finns möjlighet att ta satellitbilder från olika kartprogram på nätet, eller att eleverna kan ta egna bilder och använda dem.

Nackdelarna med geogebra var bland annat att om man arbetar med laptop så gör känsligheten i styrplattan att man lätt lägger till fler punkter än vad man behöver. Vi tycker också att det är viktigt att uppmärksamma eleverna på felmarginaler som kan uppstå när man mäter verkliga avstånd. Det är bra att föra ett samtal med eleverna om vad som är rimligt. Rimlighetsbedömningen underlättas om de använder områden i deras närhet. Exempelvis skolgården eller deras hemkvarter.