Vi kan Pythagoras sats! Filmat elevarbete om Pythagoras sats. / Gisela
De positiva! Vi som skriver den här bloggen heter: Gisela Nilsson Barbara Rozanska Ellinore Skoogh Siri Öberg Linda Wilson Göran Myrendal Maneka Sjöström Vi läser kursen LMN120 HT2011. Här delar vi med oss av tips och ideer som passar att användas i matematik undervisningen i årskurs F-6. Matematik för oss har vi sammanfattat med följande ord: vardagsmatte, vetenskap, problemlösning, mönster och utmaning.
fredag 16 december 2011
IKT - Filmprojekt -Geometriska former
Eleverna har gjort en film om de geometriska former som vi har arbetat med. Visst är de duktiga!
/ Gisela
Mätning av längd
Under VFU:n lät jag eleverna arbeta med att dels skapa egna referensramar för att kunna uppskatta längd och dels mäta längd för att bli förtrogna med olika mätredskap. Det första undervisningstillfället inleddes med att vi hade ett samtal om vad som menas med uppskattning av längd. Därefter fick de uppskatta några olika sträckor med utgångspunkt från ett arbetsblad som jag hade förberett. De fick exempelvis svara på frågor om hur lång deras penna var och hur högt rummet var från golv till tak. Underlaget för min analys av elevernas utvecklingsgång samlade jag in under de samtal som jag hade med eleverna under de tre undervisningstillfällen som jag hade till mitt förfogande. Elevernas skriftliga svar var också till god hjälp. De arbetsblad som eleverna använde sig av när de uppskattade, mätte olika längder och gav självskattning gjorde jag med hjälp av Word. Arbetsbladen bestod av tre olika objekt: Text, bild och en rektangulär ram där svaret skulle anges. Bilden var tänkt att öka förståelsen för uppgiften. Imsen skriver att bilden kan ha en hjälpande funktion för att ge ord mening, dessutom kan fantasi och kreativitet väckas med dess hjälp (Imsen, 2006, s.343). Även den rektangulära ramen hade en viktig funktion. När jag tidigare har använt mig av ett streck som eleverna ska skriva sitt svar på (svar:____) så har många gånger textens längd sammanfallit med streckets längd. När jag istället använde mig av en svarsrektangel så upphörde kravet på en särskild längd.
torsdag 15 december 2011
Diagnos Geometriska former + Form i örngott
Under kartläggningen upptäckte jag att mina elever i åk 3 kunde rita likbenta- , liksidiga- och rätvinkliga trianglar men att de inte kunde namnge dem. Jag tillverkade en diagnos med svarsalternativ för att få en uppfattning om de då kunde namnge trianglarna.Vilket de kunde.
Jag följde upp diagnosen med ett material som jag tillverkat själv där jag valde samma färger på mitt material som formen hade i diagnosen. Eleverna fick ett molnörngott med en form i. Genom att känna på formen fick de beskriva den för sina klasskamrater. Övningen gav mig en bra bild om elevernas begreppsuppfattning och idéer om vad vi skulle kunna arbeta vidare med.
Mycket uppskattad aktivitet av eleverna!
/ Gisela
Jag följde upp diagnosen med ett material som jag tillverkat själv där jag valde samma färger på mitt material som formen hade i diagnosen. Eleverna fick ett molnörngott med en form i. Genom att känna på formen fick de beskriva den för sina klasskamrater. Övningen gav mig en bra bild om elevernas begreppsuppfattning och idéer om vad vi skulle kunna arbeta vidare med.
Mycket uppskattad aktivitet av eleverna!
/ Gisela
onsdag 14 december 2011
Pythagoras sats
Jag har introducerat Pythagoras sats för mina elever i årskurs 3. Vi började med att ta reda på vem Pythagoras var och eleverna fastnade för att han levde för 2500 årsedan, att han ursprungligen kommer från Samos, Grekland och att det var han som uppfann ordet matematik. I steg två la jag upp en rätvinklig triangel på bordet och tre kvadrater. Jag frågade eleverna om de kunde se något samband mellan formerna. Efter en stund upptäckte en av eleverna att den ena sidan på den ena kvadraten var lika lång som hypotenusan på den rätvinkliga triangeln och snart upptäckte eleverna sambandet mellan de två andra kvadraternas sidor och de två kateterna på triangeln. I steg tre lät jag eleverna pröva en klippövning för att konkretisera Pythagoras sats. En av flickorna löste pusslet snabbt och utbrast: Nu förstår jag! Man kan säga att man smälter in den här kvadraten i den lite större kvadraten och då får man den här stora kvadraten! // Hälsningar Gisela
Diagnos i geometri.
På min VFU-plats genomförde jag en enkel diagnos för att kunna kartlägga elevernas kunskaper. För min del diagnosen är inte den nödvändigaste verktyg för att reda på vad eleverna kan. Intervju ger mycket mer information. Under diskussion eleverna använder de olika begrepp och förknippar det till vardagspråket (finner egen begreppsbild) och letar efter konkretisering i omvärlden. Om eleverna misstolkar begrepp, så man kan rätta och bygga upp förståelse av termer och definitioner. //Barbara
Tangram
I min undervisningssekvens
arbetade jag med geometriska figurer och lägesbeskrivningar. På ett A4 hade jag
klistrat rektanglar, cirklar och trianglar så att de bildade en ny
figur. Barnen fick sitta två och två, en elev fick en sammansatt
figur som hon sen skulle beskriva. Den andra skulle ta rätt
geometrisk figur och placera ut dem enligt den förstes
instruktioner.
I början av VFU-perioden
hade jag för avsikt att prova något med IKT, men prioriterade
geometri-uppgiften och hann inte med detta. Ett
undervisningstillfälle vid datorn skulle ge ytterligare djup och
insikt om geometriska figurer. Om de arbetade två och två skulle de
uppmuntras att kommunicera och sätta ord på det de ser.
För att utveckla barns
förståelse för geometriska begrepp finns många olika sorters
laborativa material.
Tangram är ett
traditionellt kinesiskt pussel där eleverna kan utforska och
upptäcka samband mellan olika geometriska former. Ett tangrampussel
är en kvadrat delad i sju delar som man kan pussla samman till olika
figurer. Eleven tränar förutom geometriska former även
rumsuppfattning och logiskt tänkande. Genom att lägga tangram
virtuellt tränar eleven även på att hantera tangentbordet.
På den här sidan - Tangram - kan eleverna få hjälp genom att trycka på ?
När de har lagt rätt får
de det bekräftat genom att det lyser grönt och plingar till. Geometritest!
Min VFU-praktik genomfördes i en klass i årskurs tre. Eleverna var tidigare bekanta med de geometriska formerna kvadrat, rektangel och cirkel, samt hade vid ett par tillfällen tagit upp begreppet omkrets. Utifrån elevernas kunskaper konstruerade jag ett geometritest med hjälp av geogebra, där jag valde att inrikta mitt test på att undersöka elevernas kunskaper om fyrhörning, kvadrat och omkrets. Testet ger en uppfattning hur mycket kunskap eleverna har inom området, och kan ses som ett underlag för hur man kan arbeta vidare med innehållet. //Ellinore
IKT uppgift av Maneka
Hej!
Här är ett skärmklipp från den Geogebra uppgift jag genomförde med några elever från min VFU. Vi hade tidigare genomfört ett arbete kring area där de fick räkna ut en figurs area genom att rita av något i klassrummet på cm rutat papper och räkna ihop alla rutor.
En grupp hade ritat av en blomkruka och fått ihop arean till 140 cm2. Tanken var att de sedan skulle göra egna figurer med samma area och jämföra de olika figurernas omkrets med varandra. Alla grupper hann göra klart detta utom en. Jag tog med mig den gruppen och några fler elever, 4 st allt som allt, och lät dem göra klart uppgiften i Geogebra. Det här var resultatet (ovan).
Jag hade förberett en cirkel och en polygon innan och lagt till mätning av area och omkrets på båda. De fick sedan turas om att sitta framför datorn och arbeta (medan de andra eleverna engagerade sig för fullt också!). De tyckte att det var väldigt roligt att experimentera med figurerna. Först gjorde de dem jättestora och blev fascinerade över hur stor arean blev, sedan gjorde de den så liten de kunde och såg vad som hände då. De kunde tydligt se hur arean och omkretsen var helt olika saker, vilka flera elever tidigare hade haft svårt att förstå.
De hittade en area där omkretsen var 140 cm och tittade speciellt noga på detta, de gjorde figuren större och mindre om och om igen och blev fascinerade över hur omkretsen ändrades och att den inte var densamma som arean. De fick också prova att göra en helt ny figur med samma area, vilket blev en rektangel.
Jag tror att den här övningen gjorde begreppen area och omkrets ännu mer tydliga för eleverna och de flesta verkade ha väldigt roligt under tiden...
God Jul!
Hälsningar Maneka
Här är ett skärmklipp från den Geogebra uppgift jag genomförde med några elever från min VFU. Vi hade tidigare genomfört ett arbete kring area där de fick räkna ut en figurs area genom att rita av något i klassrummet på cm rutat papper och räkna ihop alla rutor.
En grupp hade ritat av en blomkruka och fått ihop arean till 140 cm2. Tanken var att de sedan skulle göra egna figurer med samma area och jämföra de olika figurernas omkrets med varandra. Alla grupper hann göra klart detta utom en. Jag tog med mig den gruppen och några fler elever, 4 st allt som allt, och lät dem göra klart uppgiften i Geogebra. Det här var resultatet (ovan).
Jag hade förberett en cirkel och en polygon innan och lagt till mätning av area och omkrets på båda. De fick sedan turas om att sitta framför datorn och arbeta (medan de andra eleverna engagerade sig för fullt också!). De tyckte att det var väldigt roligt att experimentera med figurerna. Först gjorde de dem jättestora och blev fascinerade över hur stor arean blev, sedan gjorde de den så liten de kunde och såg vad som hände då. De kunde tydligt se hur arean och omkretsen var helt olika saker, vilka flera elever tidigare hade haft svårt att förstå.
De hittade en area där omkretsen var 140 cm och tittade speciellt noga på detta, de gjorde figuren större och mindre om och om igen och blev fascinerade över hur omkretsen ändrades och att den inte var densamma som arean. De fick också prova att göra en helt ny figur med samma area, vilket blev en rektangel.
Jag tror att den här övningen gjorde begreppen area och omkrets ännu mer tydliga för eleverna och de flesta verkade ha väldigt roligt under tiden...
God Jul!
Hälsningar Maneka
tisdag 13 december 2011
Kul med geobräde!!
söndag 11 december 2011
Geometriska former
Under den senaste VFU perioden arbetade jag med geometriska former tillsammans med några barn i andra klass. Utifrån barnens tidigare kunskaper inom geometri, valde jag att konstruera en egen uppgift i words där jag ville testa barnens förkunskaper ytterligare. Uppgiften är enkelt uppbyggd, jag har tagit kort på olika former som omger oss i vår vardag. Exempelvis chokladrutor, trafikskyltar och husfasader. Bredvid bilderna får barnen till uppgift att fylla i vilka former de kan urskilja i de olika bilderna.
Tanken med uppgiften är att se hur många geometriska former som barnen är bekanta med samt om de kan använda de geometriska begreppen kopplade till formerna.
Min förhoppning med uppgiften var att den till någon del kan synliggöra geometriska former i vår vardag ytterligare för barnen. Jag ville också att den, genom att barnen skulle skriva de geometriska begreppen bredvid bilderna, skulle få barnen att bekanta sig med ett geometriskt och matematiskt språk.
Tanken med uppgiften är att se hur många geometriska former som barnen är bekanta med samt om de kan använda de geometriska begreppen kopplade till formerna.
Min förhoppning med uppgiften var att den till någon del kan synliggöra geometriska former i vår vardag ytterligare för barnen. Jag ville också att den, genom att barnen skulle skriva de geometriska begreppen bredvid bilderna, skulle få barnen att bekanta sig med ett geometriskt och matematiskt språk.
fredag 18 november 2011
Geogebraövning: skala
Vi har idag fått undersöka GeoGebra och har lärt oss att se möjligheterna med programmet. Vi i gruppen tycker det är en fördel att man kan se bilder när man arbetar med skala. Kopplingen mellan det konkreta och det abstrakta blir på så sätt mer tydligt. Vi har sett att det finns möjlighet att ta satellitbilder från olika kartprogram på nätet, eller att eleverna kan ta egna bilder och använda dem.
Nackdelarna med geogebra var bland annat att om man arbetar med laptop så gör känsligheten i styrplattan att man lätt lägger till fler punkter än vad man behöver. Vi tycker också att det är viktigt att uppmärksamma eleverna på felmarginaler som kan uppstå när man mäter verkliga avstånd. Det är bra att föra ett samtal med eleverna om vad som är rimligt. Rimlighetsbedömningen underlättas om de använder områden i deras närhet. Exempelvis skolgården eller deras hemkvarter.
söndag 18 september 2011
Skolverket på youtube
Hittade youtube klipp från skolverket om den nya kursplanen i matte, ganska basalt men med spännande kommentarer och tankar från lärare och experter på skolverket.
Del 1: http://www.youtube.com/watch?v=csZ12NRjsKQ
Del 2: http://www.youtube.com/watch?v=XcItHabwlhs&NR=1
Hälsn. Maneka
Del 1: http://www.youtube.com/watch?v=csZ12NRjsKQ
Del 2: http://www.youtube.com/watch?v=XcItHabwlhs&NR=1
Hälsn. Maneka
Matte Svenne
Jag hittade en massa roliga youtube klipp om matte av någon som kallar sig mattesvenne. Kanske inte alltid jättebra men ganska roligt faktiskt. Här är en länk till hans beskrivning av division med decimaltal: http://www.youtube.com/watch?v=G8xoMDW0NWo
Söker du på mattesvenne på youtube som kommer det upp många fler tips.
Söker du på mattesvenne på youtube som kommer det upp många fler tips.
lördag 17 september 2011
Färdighetsträna multiplikation
torsdag 15 september 2011
Tredimensionella geometriska former
Förr i tiden gjorde man takkronor av vass och halm till jul och andra högtider.
Att slöjda av halm, vass eller sugrör är ett finfint sätt att integrera olika ämnen, som kulturhistoria, slöjd och matte.
http://www.365slojd.se/?p=5076
Genom att göra en oro (halmmobil) skapar man vackra, tredimensionella former.
Sugrör är billiga i materialkostnad och lätta att arbeta med eftersom de inte spricker såsom gräs kan göra.
Det barnen arbetar med är att mäta och klippa upp ett visst antal bitar som de sedan ska trä på en tråd och knyta ihop. Det kan vara tålamodskrävande och pillrigt, men följer man "arbetsschemat" så blir det ett givande slutresultat ganska fort. När man hajat hur det hänger ihop går det dessutom fortare :)
Vid jultider skulle det till exempel fungera som en "pysselstation" med geometriska former?
Jag har inte slöjdat det här med barn, men vad tror ni positiva om att pröva?
Att slöjda av halm, vass eller sugrör är ett finfint sätt att integrera olika ämnen, som kulturhistoria, slöjd och matte.
http://www.365slojd.se/?p=5076
Genom att göra en oro (halmmobil) skapar man vackra, tredimensionella former.
Sugrör är billiga i materialkostnad och lätta att arbeta med eftersom de inte spricker såsom gräs kan göra.
Det barnen arbetar med är att mäta och klippa upp ett visst antal bitar som de sedan ska trä på en tråd och knyta ihop. Det kan vara tålamodskrävande och pillrigt, men följer man "arbetsschemat" så blir det ett givande slutresultat ganska fort. När man hajat hur det hänger ihop går det dessutom fortare :)
Vid jultider skulle det till exempel fungera som en "pysselstation" med geometriska former?
Jag har inte slöjdat det här med barn, men vad tror ni positiva om att pröva?
onsdag 14 september 2011
Geometri - hitta former och mönster
Om man ser sig omkring i vår närmiljö så kan man hitta många naturliga former och mönster. Vilka former och mönster kan du hitta i den här bilden? Hur skulle du kunna beskriva den här bilden matematiskt?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)